När hon gick bar hon solen

120x80 cm Akryl

I den här målningen bär hon inte bara ljuset – hon bär själva solen. Som en tyst lykta i handen leder hon vägen framåt, i ett landskap där himmel och jord speglar varandra.

För mig är hon som ett vandrande fönster, en symbol för att vi alla har ljus att bära, inte bara släppa in. Ibland är det vårt eget inre som lyser upp världen omkring oss.

En påminnelse om att det finns kraft i stillheten, och att även de minsta steg kan kasta ett varmt sken långt bort.